Den 18 april 2012 anklagas mobiloperatören TeliaSonera av Uppdrag granskning för att samarbeta med diktaturer i Centralasien. Ambitionen med denna uppsats har varit att göra en retorisk analys av det försvar som TeliaSonera framställt i anslutning till anklagelserna. Jag har tagit avstamp i den klassiska retorikens teorier kring statuslära, den retoriska situationen samt kring ethosbegreppet och kombinerat dessa med apologiateorier för att studera anklagelse och försvar. Med hermeneutikens tolkningsmetod som grund har en närläsning gjorts av; Uppdrag gransknings reportage, en inspelad tv-intervju med TeliaSoneras kommunikationsdirektör samt ett pressmeddelande på företagets hemsida. Resultatet visar hur Uppdrag granskning har anklagat, hur TeliaSonera har försvarat sig och en diskussion har först kring huruvida företaget uppfyller de etiska krav litteraturen ställer på en apologia.

A politician on the peak of his career suddenly sees himself in the middle of not one or two, but five different crisis, that demand a fitting response and a well planned crisis management strategy. While focusing on ethos and its development, the following paper analyses the communicative strategies used by Germany's ex-minister of defense, Karl-Theodor zu Guttenberg. Within his one and a half year tenure he had to handle continuing accusations against policy and character. Guttenberg, who in many eyes was seen as Germany's most popular politician and whose ethos, therefore, prior to the first crisis could be described as strong, is loosing his trustworthiness among the military and other politicians the longer each crisis continues.The purpose of this study is to identify the communicative pattern of Mr. Guttenberg, which in the end lead to his resignation, while his popularity continues to be strong.

Den 24 oktober 2012 utför samhällsprogrammet Kalla Fakta en kritisk granskning av modeimperiet H&M, där man ifrågasätter H&M:s handlande angående levnadslönerna för textilarbetarna i deras produktionsländer. I denna uppsats är syftet att undersöka om H&M valt att försvara sig mot denna granskning i en korrespondens med Kalla Fakta. Det är ur ett retoriskt perspektiv intressant att studera hur ett värdsledande förtetag, som H&M, strategiskt väljer att svara på denna typ av situation för att försöka återuppta sin trovärdighet. I denna studie har jag med hjälp av retorikens statuslära och William L. Benoits apologia-teorier, kunnat konstatera att H&M använt sig av olika försvarstrategier som  förändras över tid i korrespondensen.  I denna studie har jag även kunnat konstatera att korrespondensen är en del av H&M:s återhämtningsarbetet i försök att förstärka deras ethos och till viss del reducera den bild som Kalla Fakta valt att målat upp av företaget..

In this essay I want to investigate how the poodle strategy affects a person?s credibility when he or she uses it. The poodle strategy is a strategy, which someone uses when he or she is scrutinized by the media. It?s primary purpose is to suppress further media coverage but it is also a strategy for defending oneself and hence rescuing one?s reputation either as a private person or as an official.The essay?s research questions are:How has the strategy been applied for defensive purposes and what are the results?To which extent can the Stasis theory and Benoit?s theory on Apologia be connected to the strategy?Does the strategy affect the user?s credibility?To answer these questions four cases from the political sphere in Sweden where persons have been said to have ?done a poodle? have been analyzed.

In this essay I want to investigate how the poodle strategy affects a person?s credibility when he or she uses it. The poodle strategy is a strategy, which someone uses when he or she is scrutinized by the media. It?s primary purpose is to suppress further media coverage but it is also a strategy for defending oneself and hence rescuing one?s reputation either as a private person or as an official.The essay?s research questions are:How has the strategy been applied for defensive purposes and what are the results?To which extent can the Stasis theory and Benoit?s theory on Apologia be connected to the strategy?Does the strategy affect the user?s credibility?To answer these questions four cases from the political sphere in Sweden where persons have been said to have ?done a poodle? have been analyzed.

On the 12:th of April 2011, the Swedish tabloid magazine Expressen publishes a story, claiming that Ola Lindholm, presenter of critically acclaimed TV-show ?Wild Kids? has been suspected and apprehended on cocaine allegations. The serious allegation called for Ola Lindholm to defend himself against the allegations. His only public response was a blog-post where he claimed his innocence, albeit with some reservations.  The purpose of this paper is to analyze Lindholm?s rhetorical defense.

Crisis communication can make a crisis turn into a double crisis. The purpose of the thesis is to analyze by which rhetorical means a double crisis can occur. With the Swedish zoo Parken Zoo as a specific example, this essay examines the crisis communication during the crises that started with the tv-show Kalla fakta. The tv-show revealed that Parken Zoo killed and slaughtered endangered and sacred animals. When asked about the specific animals, the head of the zoo gave different answers ? which contrasted with former employees testimony.

During the 1960s and 1970s an increased interest in Native Americans can be seen in Sweden, e.g. through the establishment of organizations such as the Indian Club of Sweden. The aim of this thesis is to study the portrayal of Native Americans and its role through Albin Widén, a Swedish author, ethnologist and member of the Indian Club, and his non-fictional works on the Swedish migration to America, Swedish-America and Swedish contacts with Native Americans. The study is divided into four parts. The first part looks at the portrayal of the Native Americans in Widén?s writings, in comparison with Euro-Americans? and Europeans? traditional stereotypic images of a good and a bad Indian.

Uppsatsen behandlar Swedish Match, och undersöker om och i så fall hur företaget genom dygder etablerar ett gott ethos på sin hemsida, trots sin oetiska verksamhet. En topikanalys genomförs för att klargöra om, var och hur ethos etableras genom dygder. Resultatet visar att dygderna kommer till uttryck olika mycket under olika rubriker, vilket leder till en diskussion om företaget riktat sig till olika publiker under olika delar av hemsidan..

SYFTE Syftet med studien är att undersöka hur föreningen Stockholm Pride kommunicerade efter pridefestivalen 2011. Festivalen gjorde ekonomisk förlust och föreningen kunde inte betala alla sina räkningar. (Enligt årsbokslutet gick man back med 3,9 miljoner kronor.) Man kan tänka sig att en sådan situation hotar förtroendet för Stockholm Pride hos festivalens besökare, volontärer, sponsorer, artister, olika aktörer och intressenter. Frågan hur man försöker återvinna förtroendet blir intressant. Hur kommunicerar Stockholm Pride? Hur försöker Stockholm Pride återskapa förtroende?TEORI Att återskapa förtroende är centralt för en organisation i kris.

2009 genomgick den svenska apoteksmarknaden en stor förändring. Marknaden ändrades från statligt monopol till konkurrerande marknad. Den här uppsatsen undersöker hur det statligt ägda Apoteket AB förändrade sitt ethos när de tvingades att anpassa sig till de nya förutsättningar som omregleringen innebar.Denna uppsats undersöker hur ethos uttrycks i sex olika texter, tre från 2002, innan omregleringen, och tre från 2011. Analyserna görs i par, då analysmetoden är delvis jämförande. Jag kommer att titta på teman, röster, ordklasser och dygder.

This paper examines how the Swedish nationalistic political party Sverigedemokraterna communicates regarding the crisis they experienced when the Swedish newspaper Expressen published a few video clips of three, in that time, highly important party members that got in an argument after a late night of drinking. Two of the party members were at the time of the publication the members of the Swedish parliament and all of them had important senior positions in the party. In the argument one of the party members used abusive, offensive, sexist and racist language while all acted threatening and even armed themselves with iron bars from a nearby construction site.The aim of this paper is to examine how the party Sverigedemokraterna conducts their crisis communication, if they apologies and the fashion of the apology. A press conference with the party leader and the most active user of abusive language and also an interview with the second member of parliament who is involved in the argument are studied. The rhetorical arena is used to describe and pinpoint the most important stakeholders in the crisis.

Under Hösten 2011 startade ett mediedrev mot Socialdemokraternas partiledare Håkan Juholt, där han anklagades för att ha bluffat till sig för mycket i bostadsbidrag. Den här uppsatsens uppgift är att undersöka vilka strategier Juholt använde sig av i sina försvarstal utifrån statusläran och om han argumenterade efter det. Undersökningen är intressant då Juholt misslyckades i sin kommunikation till allmänheten under krisens gång. Jag fann att det man trodde var en ursäkt från början visade det sig vara undvikande av ansvar. Även medias roll visade sig ha en avgörande betydelse då de satte dagordningen.

Att lyckas nå fram med sitt budskap är beroende av ett flertal olika faktorer. Till exempel målgruppens förtroende för avsändaren. Hur ska en göra om målgruppen redan innan budskapet förs fram har en skeptisk inställning gentemot avsändaren? Med utgångspunkt i retorikens ethos undersöker jag i denna studie hur en kommunal verksamhet kan använda ethos för att bygga upp sin trovärdighet gentemot sin målgrupp. Genom att ta fasta på verksamhetens kompetens, deras värderingar och välvilja, och lyfta fram dessa i en informationstext om verksamheten, ligger förhoppningen i att målgruppens benägenhet att nyttja verksamhetens tjänster ökar.

Denna uppsats undersöker hur grafisk formgivning påverkar image. Detta görs genom att se på Dagens Nyheter som exemplum på hur man kan jobba under formgivningsprocessen för att bygga image. Kopplingen mellan begreppet image och det retoriska begreppet ethos diskuteras och kopplas till det retoriska begreppet doxa. En fokusgruppsundersökning har använts som metod för att hämta inspiration till analysen. De teoretiska utgångspunkter på vilken uppsatsen primärt vilar är Daniel Chandlers sammanfattning av semiotikläran, Theo van Leeuwen och Gunther Kress tankar om sociosemiotik, Mats Rosengrens beskrivning av doxa, Jens Kjeldsens redogörelse för ethos, Peggy Brønn Simcic och Øyvind Ihlens förklaringar av image samt tankar om grafisk formgivning presenterade i boken Bild och form för informationsdesign med Rune Pettersson som redaktör.